Anne Scott SÖ¸rensen, ed. Nordisk salonkultur. Et studie i nordiske skÖ¸nÖ¥nder og salonmiljÖ¸er 1780-1850. Odense: Odense University Press, 1998. 493 s. 350.00 DKK (cloth), ISBN 978-87-7838-345-7.
Reviewed by Monika Janfelt (Syddansk Universitet)
Published on H-Skand (January, 1999)
Den finkulturella historien, salongernas historia berättas i denna antologi av elva forskare från fyra nordiska länder. Fyra av författarna är finländare, ett anmärkningsvärt förhållande i nordiska antologi-sammanhang. De finländska bidragen intar dock inte en framträdande plats i framställningen eftersom bidragen bygger på tidigare grundforskning, vilken inte varit så omfattande i ämnet i Finland.
Den gemensamma teoretiska ramen är salongskulturen som en estetisk kultur, i en tid då det moderna och nationalstaten håller på att bryta fram, samt i spänningsfältet mellan aristokrati och borgarskap. Studierna är kulturanalytiskt anlagda och inspirerade av Pierre Bourdieus och Jürgen Habermas' författarskap, men det är framförallt den rikhaltiga tyska forskningen på området som verket tar avstamp i. Salongskulturen blomstrade i Norden i slutet av 1700-talet och under 1800-talets första del. Den lät sig framförallt inspirera av traditionen i Frankrike och Tyskland. Både män och kvinnor, i kretsarna kring hovet, från aristokratiska miljöer och i finans-handels- och ämbetsborgarskapet, kunde hålla salong. Men det är markanta kvinnliga salongsvärdinnor bokens författare fokuserat på.
Salongsfenomenet överlevde inte Första världskriget, varken i Norden eller i Europa. Dess glanstid låg tidigare, i den period som är bokens kronologiska avgränsning. De nordiska salongerna betraktas i relation till en europeisk salongstradition, men ambitionerna med boken är också att ge en samlad bild av salongstraditionen i Finland, Sverige, Norge och Danmark.
Salongens fysiska utformning, dess funktion, betydelse och deltagare beskrivs i antologin. Esteternas relationer, självuppfattning, omvärldssyn och värderingar får också sin plats. Det blir den kvinnliga skönandens betydelse och de nordiska metropolerna som står i centrum.
Antologin inleds med övergripande artiklar om den musikaliska respektive den litterära salongen, samt om salongens historia och dess kulturanalys. Därefter kommer de enskilda studierna.
Salongen befann sig på gränsen mellan det privata och det offentliga, i en halv-intim sfär. Det var en kulturform och en umgängesform, där det sociala och det konstnärliga gick in i varandra, och där skönhet och vänskap fick stor betydelse. Den musikaliska salongen kunde vara en privatkoncert, en musikalisk salong för en grupp som musicerade tillsammans eller en sammankomst där det sociala umgänget stod i förgrunden medan musiken mera hörde till miljön. Könssegregeringen i fråga om vem som spelade vilka instrument blev mera utkristalliserad under 1800-talet.
Vi får läsa om tidens brev- och dagboksskrivning, om uppläsningar och hur betydelsefulla kontakter knöts och upprätthölls via salongerna och om aristokratiska kvinnor som kulturförmedlare. Såsom Aurora Karamzin i Nordens utkant Helsingfors och hennes förbindelser till Paris och S:t Petersburg.
Salongskulturen i Norden var lika utvecklad som i Europa. Salongen blev med tiden mera specialiserad. Gradvis bredde sig en professionaliserings-tendens på bekostnad av en tidigare oklar uppdelning mellan utövare och deltagare. Likaså kom de musikaliska och litterära salongerna att så småningom dominera över de mera blandade, ämnesmässigt bredare salongerna. I salongen kunde män och kvinnor mötas över sociala klyftor och konventioner. Anne Scott Sørensen hävdar att salongens hela idé var att föra könen tillsammans och bereda plats för kommunikation dem emellan. Salongerna skapade inte enbart en samlingspunkt för män och kvinnor utan också förbindelser mellan Norden och Europa. De kontinentala förbindelserna var dock livligare än de inter-nordiska. Salongernas historia handlar således också om problemet centrum och periferi och förhållandet mellan det nationella och det kosmopolitiska.
If there is additional discussion of this review, you may access it through the network, at: https://networks.h-net.org/h-skand.
Citation:
Monika Janfelt. Review of SÖ¸rensen, Anne Scott, ed., Nordisk salonkultur. Et studie i nordiske skÖ¸nÖ¥nder og salonmiljÖ¸er 1780-1850.
H-Skand, H-Net Reviews.
January, 1999.
URL: http://www.h-net.org/reviews/showrev.php?id=2721
Copyright © 1999 by H-Net, all rights reserved. H-Net permits the redistribution and reprinting of this work for nonprofit, educational purposes, with full and accurate attribution to the author, web location, date of publication, originating list, and H-Net: Humanities & Social Sciences Online. For any other proposed use, contact the Reviews editorial staff at hbooks@mail.h-net.org.